Vilka är vi?
Människors oändliga hat nu för tiden, håller på och gör mig helt galen. Alltid är det någonting fel på någon annan. Fel hår, fula kläder, fel ursprung, fel läggning. Kan någon förklara för mig, vad är egentligen rätt? Vem har rätten, att klanka ner på andra, bara för att de är annorlunda?
Mitt svar på den frågan är, ingen. Ingen har rätten att trycka ner en annan människa, bara för att han/hon inte är som alla andra.
Alla har rätt att vara precis som de själva vill. Men i dagens samhälle, är det inte alla som blir accepterade.
Hallå liksom, det är år 2010, borde inte alla få bli accepterade för vad de tycker och gör?
Jag märker väldigt ofta själv av detta. När man går på stan, kan man ofta få blickar av andra tjejer, som ser helt förfärade ut. Små kommentarer som viskas i förbipasserande. Fnissande, hostande och harklande. Ni behöver inte bry er. Det är inte ni som har på er mina kläder, det är jag, och jag har valt det själv.
Allt detta eviga hat, mot allting som är annorlunda.
Jävla blattejävel, bög, fittslickare, neger.
Jag ställer mig frågan, varför? Varför inte acceptera andra människor för vad de är? Du kan ändå inte ändra dessa människors val av livsstil, klädstil, sexuella läggning eller ursprung.
Jag märker bara själv, detta hat mot människor som har en annan sexuell läggning. När människor lär känna mig, tycker de oftast att jag är en trevlig person, omtänksam mm.
Men när de sen får reda på att jag är bisexuell, får man oftast blickar, kommentarer.
Men du är väl ändå inte bisexuell? Sluta ljug nu. Usch vad äckligt, hur kan du?
Jag är stolt över den jag är. Ingen kommer någonsin att kunna ändra på mig. Jag gillar både tjejer och killar, live with it. Det gör jag. Jag kan inte styra över att jag även gillar tjejer. Det är så, och jag tycker inte att det är några som helst fel med det.
Kärlek som kärlek.
Man har rätt att älska precis vem man vill, varför ska andra lägga sig i? Det är inte du som behöver leva med min partner, jag väljer själv att dela mitt liv med vem jag vill. Kvinna eller man spelar ingen roll. Bara man känner själv, att detta, detta är kärlek.
Sedan när jag berättar att jag inte är helt svensk, är det väldigt många som reagerar.
Men du ser ju svensk ut, du kan väl inte vara blatte eller?
Jag är svensk, men samtidig är jag också rom. Jag har levt med våra traditioner, och vårt språk sedan jag var liten, men jag känner mig inte mindre svensk för det. Jag är stolt över att vara precis just den jag är. Och om någon inte kan acceptera det, fine, det är deras förlust. För jag är inte ett dugg sämre bara för att jag är bisexuell rom. Jag är precis som alla andra. Ingen i världen kan kalla sig normal, för vad är egentligen normal?
Är det blont rakt hår, blåa ögon, smala som tändstickor och dyraste märkeskläderna från nyaste trendkedjan? Eller är det brunt lockigt hår, mörka ögon, och slöja? Svart hår, gröna ögon, svarta trasiga kläder?
Enligt mig är ingenting normalt, för alla är en egen individ. Det finns ingen standard-mall över hur man ska se ut, alla människor har rätt till sin egen tro och sin egen stil. Alla människor har rätten att bli accepterade för vilka de är.
Varför skulle utländska människor vara mindre värda?
För att de inte pratar samma språk som du? Inte har samma tro som du?
Inte ser ut som dig?
Är de sämre människor för att de inte har samma traditioner som dig? Kanske inte äter samma mat som dig?
Jag tycker att vi kan lära oss så extremt mycket av andra människor och kulturer. Varför gå miste om de, pga. Rädsla för det främmande och annorlunda?
Oavsett hudfärg, tro, sexuell läggning eller klädstil, så har alla rätten att bli accepterade.
Jag dömer inte folk, och jag tycker inta att andra ska göra det heller. För vad får man egentligen ut av det? Du kanske får en stunds känsla över att du har makt, och att du är bra, normal och alldeles perfekt.
Men vem är du att vara perfekt, om ingen annan kan vara det?
Mitt svar på den frågan är, ingen. Ingen har rätten att trycka ner en annan människa, bara för att han/hon inte är som alla andra.
Alla har rätt att vara precis som de själva vill. Men i dagens samhälle, är det inte alla som blir accepterade.
Hallå liksom, det är år 2010, borde inte alla få bli accepterade för vad de tycker och gör?
Jag märker väldigt ofta själv av detta. När man går på stan, kan man ofta få blickar av andra tjejer, som ser helt förfärade ut. Små kommentarer som viskas i förbipasserande. Fnissande, hostande och harklande. Ni behöver inte bry er. Det är inte ni som har på er mina kläder, det är jag, och jag har valt det själv.
Allt detta eviga hat, mot allting som är annorlunda.
Jävla blattejävel, bög, fittslickare, neger.
Jag ställer mig frågan, varför? Varför inte acceptera andra människor för vad de är? Du kan ändå inte ändra dessa människors val av livsstil, klädstil, sexuella läggning eller ursprung.
Jag märker bara själv, detta hat mot människor som har en annan sexuell läggning. När människor lär känna mig, tycker de oftast att jag är en trevlig person, omtänksam mm.
Men när de sen får reda på att jag är bisexuell, får man oftast blickar, kommentarer.
Men du är väl ändå inte bisexuell? Sluta ljug nu. Usch vad äckligt, hur kan du?
Jag är stolt över den jag är. Ingen kommer någonsin att kunna ändra på mig. Jag gillar både tjejer och killar, live with it. Det gör jag. Jag kan inte styra över att jag även gillar tjejer. Det är så, och jag tycker inte att det är några som helst fel med det.
Kärlek som kärlek.
Man har rätt att älska precis vem man vill, varför ska andra lägga sig i? Det är inte du som behöver leva med min partner, jag väljer själv att dela mitt liv med vem jag vill. Kvinna eller man spelar ingen roll. Bara man känner själv, att detta, detta är kärlek.
Sedan när jag berättar att jag inte är helt svensk, är det väldigt många som reagerar.
Men du ser ju svensk ut, du kan väl inte vara blatte eller?
Jag är svensk, men samtidig är jag också rom. Jag har levt med våra traditioner, och vårt språk sedan jag var liten, men jag känner mig inte mindre svensk för det. Jag är stolt över att vara precis just den jag är. Och om någon inte kan acceptera det, fine, det är deras förlust. För jag är inte ett dugg sämre bara för att jag är bisexuell rom. Jag är precis som alla andra. Ingen i världen kan kalla sig normal, för vad är egentligen normal?
Är det blont rakt hår, blåa ögon, smala som tändstickor och dyraste märkeskläderna från nyaste trendkedjan? Eller är det brunt lockigt hår, mörka ögon, och slöja? Svart hår, gröna ögon, svarta trasiga kläder?
Enligt mig är ingenting normalt, för alla är en egen individ. Det finns ingen standard-mall över hur man ska se ut, alla människor har rätt till sin egen tro och sin egen stil. Alla människor har rätten att bli accepterade för vilka de är.
Varför skulle utländska människor vara mindre värda?
För att de inte pratar samma språk som du? Inte har samma tro som du?
Inte ser ut som dig?
Är de sämre människor för att de inte har samma traditioner som dig? Kanske inte äter samma mat som dig?
Jag tycker att vi kan lära oss så extremt mycket av andra människor och kulturer. Varför gå miste om de, pga. Rädsla för det främmande och annorlunda?
Oavsett hudfärg, tro, sexuell läggning eller klädstil, så har alla rätten att bli accepterade.
Jag dömer inte folk, och jag tycker inta att andra ska göra det heller. För vad får man egentligen ut av det? Du kanske får en stunds känsla över att du har makt, och att du är bra, normal och alldeles perfekt.
Men vem är du att vara perfekt, om ingen annan kan vara det?
